torsdag 29 januari 2009

Se men inte röra...


...måste vara frustrerande...massor av fåglar utanför och Hugo gnälljamar och knäpper med tänderna i vild förtvivlan...tycker nästan synd om honom...en enda liten pippi kan jag väl få hugga tag i...typ!
Nåväl, en lugn dag med förmiddagsfika på stan med J och W...trevligt att sitta och munhuggas lite i skämtsamt klimat...pöjkar!
Annars så idag ska frugan på intervju igen...har varit på en intervju tidigare och de ville prata med henne igen och vad det betyder får jag höra om i eftermiddag...hemligt hemligt...och landstingets kvarnar mal långsamt!
Kanske inte blir något idag heller...?
Hustrun är mycket ambivalent till det nya jobbet iom att hon trivs så bra idag redan men har lite problem med sina höfter och tänkte det skulle kunna vara bra att få sitta lite mer med kontorsjobb.
Fastehh det vet i fasen...om man har artros om det är så bra att sitta egentligen...har tanken att det är bra att röra på sig.
Men å andra sidan så kommer hon ju att fortsätta att dela jobb och kontor så det blir lagom åt båda hållen.
Själv vaknar jag nu på nätterna av att det värker i höfterna...fyfaaan för att bli gammal...jag vill inte, vill inte, vill inte ha ont!
Är ju bara 55 för helvete...ska kuljävlarna var slut redan...jaja...det är ju tur att de går att byta ut...ska man göra det så fort som möjligt eller vänta tills man inte kan gå?
Que?
U skulle vänta tills det inte gick längre så det får väl bli så då...men inget kul å dra på det...
Avafan va jag pladdrar på här då...fortfarande mulet ute och ingen ljusning i vädret...funderar på om jag ska beställa ett Wimberleyhuvud till mitt nya obj men finns ju inget i Sverige så det blir att beställa från deras hemsida som är på engelska och det är man ju bra på. (det sista var ironi)
Skulle få hjälp med det men vill själv...envis som en trotsig treåring är man...men det är väl bra att man vill försöka själv...en god egenskap att vara envis men man får ju inte vara FÖR envis...lagom är bäst som det heter...vad nu det är...det sista var en parentes men utan parenteser.
Snart fredag...fortfarande har jag fredagsglädjen kvar i hövvet efter en vecka...från när jag jobbade så var ju fredagen den bästa dagen på hela veckan...det är väl så att när helgen kommer så gör vi ju så mycket U och jag att det blir lite tomt när måndagen kommer...fast på tisdagen och resten av vecka är det rätt ok.
Tur är ju att Nikon och jag fann varandra!
En otroligt givande hobby...men tyvärr dyr fast å andra sidan...det blir ju vad man gör det till och är man sen en galen prylbög så får man väl fan skylla sig själv...men kul är det och skyller mig själv gör jag så gärna ;-) och man...å nu blir det en klyscha...lever ju bara en gång!
Katterna är ju en stor glädje också...underbart med deras sällskap...just nu sitter de här bredvid mig och tittar ut genom fönstret...ibland kommer Alex...storkatten, och lägger sig mellan datorn och tangentbordet och...bara ligger o myser...typ...han har sin lilla "snuttefilt" där och vet att den är hans!
Nähä...nu ska dagens mål inmundigas...ha en trevlig dag!


2 kommentarer:

Anonym sa...

Oj.. Det var mycket du hade att säga... Jag tror det var senast igår jag sa att fy fan vad skönt att bli pensionär (syftade inte på dig för så gammal är du ju inte än), ha all tid i världen till att bara leva.. Genast fick jag någon som sa att man fick ont och nu skriver du att du har ont o bla bla bla.. Man ska tänka positivt :D

Nåja.. Jag har ju några år kvar... Några...

Katter är helmysiga. Jag har min Tiger här hemma. Den är där jag är utan några som helst undantag. Han kan tänka sig att vara i ett annat rum än jag om han behöver gå på dass eller äta/dricka. Annars ska han vara i samma rum som mig. Sitter jag vid datorn så ligger han antingen i knät eller på skrivaren. Ser jag på tv ligger han antingen i knät eller på tv. Är jag i sovrummet, vilket jag bara är när jag sover så sover han bredvid.

Äter jag i köket eller lagar mat så går han gärna upp på bordet. Där får han nämligen inte vara men han är ju inte så lydig... :D

mvh // johannes

Anonym sa...

Ja, ibland kan det va skönt å få spåna lite...nä, pensio är ingen höjdare med alla krämpor som kommer med åren...fyyyfan!
Å en har ju lite annat skit å dras med o...
Men än så länge så rullar det på och man får tänka lite positivt, som sagt och "det finns de som har det värre"...typ...javisst är det mysigt med katter särskilt när de hänger med!
Min ena katt är sängvärmare också...! ;-)