Större bild - Klicka på bilden!
Första rovfågeln på bild, en ormvråk, på besök i fredags...en sparvhök, en vacker hane...på lite längre avstånd...havsörn på låg höjd över taket...det går framåt, sa snigeln...och igår satte jag in kaminen och monterade en "keps" över utsiktsfönstret som skydd mot väder och vind samt att det mörkar ner lite för insyn från fåglarna som ju ryggar för allt som rör sig.
Tror jag ska montera dit solskyddsfilmen också...man ser ut men inte in...fungerade bra i koja nummer två.
Testade kaminen...uhuhuuuuuh...blir varmt på 5 minuter i och med att kojan inte är så stor...lagom att man går ut och fyller på maten till småfåglarna så är det varmt när man kommer in igen...och tanken är att den endast ska värma upp snabbt och sen köra på Heat-Palen...den ska räcka ner till minus ca fem grader...typ...
Och så målade jag gluggluckan svart med en attrapp i form av en svart blomkruka som ska föreställa när jag inte sitter där och ska likna gluggen när den"tittar ut".
Sen om fåglarna går på det, det vete fåglarna...!
Ja, det är mycket med det hela...ibland undrar man ju vad fan man håller på med...det är mer än man tror att få ordning på allt...ett jäkla slit ibland...förra säsongen trodde jag aldrig att jag skulle bygga en koja i egen regi...det fanns inte i min sinnevärld...så trött var jag "på skiten" men så går sommaren...man tänker ibland då och då om man kanske skulle satsa igen...tiden läker sår och positiva energierna kommer tillbaka...det som varit är historia och jag lever i nuet med morgondagen som meningen med livet...och fotot som livgivande sysselsättning och framförallt det främsta elixiret...fåglarna... som ju har blivit en stark krydda i tillvaron...varför just fåglarna är så spännande och att jag främst vill fotografera dem är att de ger en utmaningar och är spännande att komma in på livet.
För det ska ni veta...de gör nästan aldrig som man vill att de ska göra!
Att hela tiden försöka hitta nya infallsvinklar till spännande bilder.
Och framförallt känns det bra i kropp och själ att; Målet är ingenting...vägen är allt...just det där med att man drar ut på morgonen och tänker vad ska dagen ge...vilka möjligheter dyker upp?
Spännande!
Jag ser fram emot vintern!
9 oktober - 2015
3 kommentarer:
Bra skrivet, ser framemot mer härliga bilder från dig :)
Ha de mvh Jani
Alltid spännande att få veta vilka drivkrafter ligger bakom gemensamma intressen. För visst är det så : Knappast var dag ger en de där eftertraktade lyckokickarna.
/ Deerhunter
JA, tänk att det inte går att låta bli. Jag har stressat i väg fem gånger under helgen för att försöka få se rosenstaren vid Norra udden och i morse kl 8.37 lyckades det äntligen. Ingen bild men kul ändå att se den någon minut genom tuben. Jag har uppdaterat också till 10.an. Vet inte precis om jag har hittat något som är bättre. Mest en massa onödigt tjafs tycker jag ännu så länge.
/Kerstin
Skicka en kommentar