En alldeles fantastisk dag!

Större bild - Klicka på bilden!

Det är så häftigt att se när den gör så här!

En dag som började skit med sittning fram till halvelvatiden med att ingenting hände...absolut nada...inte ett dugg...stendött!

Jaha...tänkte jag...ännu en dag med inga bilder med mig hem...för hur det är så är det ju oftare man drar hem utan bilder än med. Förra veckan satt jag väl över 60 timmar i gömmet...inklusive söndagen och måndagen och magert resultat men jag gillar ju att sitta och titta på världen utanför och så är det ju själva spänningen med att "det kan ju komma något"..."ta en fika och kanske kanske..."...förväntan, avkoppling trots att det är ett bunkerliv.

Vaksam...hela tiden koll på omgivningen.

Halvelva kom så duvhöken och den höll på länge och väl och gottade sig från matbordet...det blev väl en ca 180 bilder och inte var den rädd för slutarljudet heller...det small på rätt så bra mellan varven!

MEN fasen va det låter om D700:an alltså...inte underligt att de(n) tittar åt mitt håll och undrar va fan det är som smäller så ini*******!

"Fan var´e smäller...va äré för nått därborta"?...ser den ut att tänka!

MIN MAT!!!

Och på eftermiddagen började det snöa...

Sen drog Duvhöken när den var mätt och belåten...hade inte koll på tiden men någon timma var det säkert...då kom ormvråken och landade mitt i kråksamlingen...och vilken kråksamling sen...det var säkert över hundra kråkor!

Så några bilder på vråken blev det inte...för rörigt...och efter tag så började korparna gå ner också...ett femtontal och helt plötsligt fick jag se två havsörnar...den ene gick en bit på marken en bit ifrån där jag satt och spänningen steg!

Ska den knalla åt mitt håll eller inte...?

Herre min get..jag tordes knappt andas...men för fan...kan du ta och masar´ig hitåt då...tänkte jag...

Den andra såg jag inte var den landade...flög till höger om mig...så rätt var det var dök den upp och flög ner bara några tiotals meter från mig och norpade en "godis" och vände i luften och flög tillbaka över sjöbodens tak...swosch, swosch, swosch, swosch...i långa svepande vingtag...så otroligt häftigt att se!!

Ahhhh...det är mäktigt...kungen av alla fåglar!!

Fanns inte en chans att hänga med och jag hade ju heller inte vågat att röra mig än mindre röra på gluggen...sen efter att den flugit iväg så kom den andra och gjorde nästan samma sak...norpade en "godis" och sen flög den bortåt och  utåt över sjön...säkert landade de på isen men det kunde jag inte se för det finns inga fönster åt det hållet.   

Sen var det full fart på korpar, kråkor men inga mer rovisar...fram till tretiden...dagen sa bara swisch efter att duvhöken landat!

En dag som blev en fullvärdig ersättning/belöning för de timmar man suttit!!!!

Man känner sig nöjd, belåten, glad...sitter fortfarande i dagen efter...adrenalinchock?

...eller endorfiner...heter det väl...jaja...nått sånt som sätter sig i kroppen när man känner sig nöjd...typ...!